Den här bloggen har varit vilande många år, men nu har jag öppnat den igen. Jag kommer att använda den till berättelsen om Albin,vår ängel och hur vi får livet att på något vis fungera efter att ha förlorat ett barn. Jag skriver rätt från hjärtat, delar mina tankar, men försöker också samla minnen av honom. Jag är änglamamma men jag är också mamma till Albins fyra småsyskon och kanske lite inredning, barnkläder och allmänna tankar och funderingar också dyker upp här...
måndag 23 januari 2012
Hm det känns som jag kommit lite i otakt. Jag har svårt både att få mig i säng och att somna på kvällarna vilket leder till att det är jobbigt att stiga upp. På rasten på jobbet brukar jag vara ute och gå och då händer det att jag "glömmer bort" att jag ska tillbaka på jobbet. Fast jag kommer ju på mig i tid. Jag känner mig lite smådeppig nu och då, fast egentligen utan anledning. Jag har i princip avbokat yogan som jag längtat så efter för att jag inte vill ha kvällar uppbokade, jag behöver dem lediga till vad jag vill i lugn och ro - helst här hemma som en annan mupp.Helst skulle jag bara vilja vara hemma och skrota och rensa och städa osv. fast så funkar det ju inte. L är ju arbetslös denna månad och nästa så ekonomin suger ju också. Nä jag vill ha vår, sol, takdropp och mer dagsljus då kanske det vänder. Alldeles säkert, det tror jag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Trist! Hoppas det vänder snart! Kram
Tack Jessica ! Ja, jag tror det vänder med ljuset och solen. Snart!
Skicka en kommentar