Den här bloggen har varit vilande många år, men nu har jag öppnat den igen. Jag kommer att använda den till berättelsen om Albin,vår ängel och hur vi får livet att på något vis fungera efter att ha förlorat ett barn. Jag skriver rätt från hjärtat, delar mina tankar, men försöker också samla minnen av honom. Jag är änglamamma men jag är också mamma till Albins fyra småsyskon och kanske lite inredning, barnkläder och allmänna tankar och funderingar också dyker upp här...
fredag 8 juni 2012
dags för ett erkännande...
jag har våndats ett tag för jag vill ju inte ta ut något i förskott. Saker och ting kan gå galet, fast å andra sidan kan det ju gå galet när som helst under tiden. Väldigt många vet redan om det av olika anledningar och jag känner ju lite så här att jag behöver få skriva om det oavsett. Det upptar nämligen mina tankar hela tiden just nu. Någonstans kring den 8-9 januari 2013 kommer familjen Mikaelsson förhoppningsvis att få tillökning i form av en liten bebis. Jag är nu halvvägs in i vecka 10 ungefär. Faktum är att det redan syns, kanske är det så att det syns tidigare och tidigare för varje barn?! Jag kan knappt ha några av mina vanliga kläder längre och har lagt på mig en hel del. Jag har ju turen att aldrig må speciellt illa men är nu i den sjukt trötta fasen som förhoppningsvis går över lagom till semestern så jag slipper gå omkring som en zombie då. Så ja, nu är det offentligt! Håll tummarna för mig nu inför ultraljud osv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar