Den här bloggen har varit vilande många år, men nu har jag öppnat den igen. Jag kommer att använda den till berättelsen om Albin,vår ängel och hur vi får livet att på något vis fungera efter att ha förlorat ett barn. Jag skriver rätt från hjärtat, delar mina tankar, men försöker också samla minnen av honom. Jag är änglamamma men jag är också mamma till Albins fyra småsyskon och kanske lite inredning, barnkläder och allmänna tankar och funderingar också dyker upp här...
söndag 6 januari 2013
Skit också. ..
Milo låg precis på gränsen för att behöva fototerapi/ ljusbehandling. Max får hänga på som stöd i livet. Nu hänger väl dagens hemgång på en skör tråd. Tur att man har släkt som ställer upp....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar