Ja det är ju fortfarande morgon men för ett tag sedan låg de båda på mage i vår säng. Tittade på varandra då och då och när de fick kontakt så skrattade de förtjust. Så fantastiskt härligt att få uppleva sådana stunder. Jag blir alldeles varm och lycklig inuti och samtidigt lite rörd och kanske lite piggare trots den arla morgonstunden. Jag gissar att det här bara är början och att jag kommer att fälla många lyckotårar. Älskade barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar