Sömnbrist!

Tänk vad lite sömnbrist kan göra med en människa egentligen.  Visst är det en tortyrmetod eller har jag hittat på det? Jag har som ständigt lite  bomullskänsla i huvudet. Ibland toppat med huvudvärk och ibland går det helt okej.

Sömnbristen gör också saker med humöret.  Det kan räcka med en flyktig kommentar så är dagen körd liksom.  Fast det kan man ju inte visa utåt eller?  Svensson och jante och lagom osv.

Idag räckte det med att båda små började gny och vrida sig just exakt när jag lagt mig tillrätta på Leifs arm.  Nu sover alla och jag deppar. Deppar för att jag är så sjukt trött efter snart 7 månader med i princip totalt nattansvar för två bebisar.   Deppar för att jag känner mig tjock. Deppar för att jag som vanligt inte orkat/hunnit träna. Deppar för att jag är så dum att jag tröstäter vilket inte löser föregående problem speciellt smidigt. Deppar för att L snart ska på jobbfest och jag fortfarande inte fått mig ut. Deppar för att han inte tackar nej till den där jävla festen och hjälper mig istället.  Deppar för att jag ens tänkt föregående tanke, blir snart kallad surkärringen i folkmun på hans jobb.  Deppar för att jag inte kan sova. Deppar för att jag är så löjlig som deppar för sådana saker. Ja som sagt vad kan inte sömnbrist göra med en :-(.

Tur att jag troligen vaknar på bättre humör i morgon. Då är även min syster på plats:-). Och förresten så deppar jag lite för att jag blev så himla ful på alla kort vi tog också:-D. Nä nu ska jag försöka sova.  Kram och godnatt!